Lite mer lycka och glädje, tack!

Jag hade helt enkelt behövt lite mer lycka och lite mer glädje omkring mig. Det känns som om alla bara gör det dom ska utan att fundera kring varför, som att de aldrig tar en paus och gör nått genuint ROLIGT eller känner efter om det är LYCKA de uttrycker. Är det bara jag som inbillar mig? Kanske det bara är jag som missar all sprudlande lycka och glädje som virvlar runt alla människor? Men jag tror inte det. Tänk vad härligt det skulle vara om någon bara ringde och var helt överlycklig och bara kände för att dela med sig! Det vore så trevligt som omväxling. När någon hör av sig är det oftast en hög problem som väller fram och själv ska jag, (som får skylla mig själv), låssas ha en massa kloka svar, jag, hur ska jag veta? Nej, jag behöver någon som bara är glad och lycklig NU. Jag trodde när jag var liten att livet skulle vara just lite gladare, lite mer äkta och lyckligare. Inte att den som fifflar och ljuger mest får mest respekt.... suck!